fisburk.se

När vi sitter på båten hem från Koh Hai upptäcker jag att min kärlek – min Nexus One mobil – inte är med mig längre. Den stannade kvar på toaletten i receptionen på Fantasy Island på Koh Hai. Gahhhh! Full fart  upp till kaptenen på båten och där jag fick be honom ringa hotellet.

När hotellet svarade så fick jag telefonen i örat. Där hängde jag halvvägs in i kaptenshytten med benen dinglandes utanför och rumpan på relingen och överkroppen inne i hytten (för att överhuvudtaget kunna höra något).

Samtalen – om man nu kan kalla det ett samtal – bestod av korta stavelser i stil med “forgot”, “by the reception”, “toilet”, “not on my room”,”mobile”, “by the internet”, “by the place where you can find beach towels”, “no , not on my room”, “sorry”, “what”, “toilet”, “mobilephone”, “please check now”.

Jag får skrika ut dessa ord för att tjejen i receptionen skulle höra. Hela besättningen trängdes inne i kaptenshytten där de rökte på och käkade melon, samtidigt som jag hängde in genom hyttfönstret med mitt huvud ungefär mitt i centrum av hytten – det var en liten hytt.

De måste ha undrat vad jag gjorde mitt i deras melon-lunch, skrikandes och gormandes.

När receptionisten kom tillbaka så hackades samtalet sönder till små fragment. “Did – sprak – you – sprak – find – sprak – it” gav “sprak – sprak – sprak” till svar. Ovanstående dialog upprepades 5 – 10 gånger och sen bröts förbindelsen helt. Hade hon hittat den? Hade hon gått till vårt rum och letat? Var det ens rätt hotellreception som jag pratat med?

Kaptenen lovade komma ner till mig i båtens passagerardel så fort han fick täckning igen. Det skulle ta en 5 – 10 minuter.

Det var långa minuter kan jag säga. Efter säkert 20 minuter kom kaptenens hjälpreda ner och gjorde tummen upp… telefonen var hittad (JIHAAA!!) och de skulle skicka den med färjan i morgon (dvs idag). Han gav mig den exakta tidsangivelsen – AFTERNOON. Ok, så jag får väl tillbringa eftermiddagen vid Saladan Pier idag för att se om min telefon kommer med någon färja. Jag har ingen aning om hur personen ser ut som kommer med telefonen. Alla färjor från alla öar ser likadana ut och så kommer det in rätt många färjor under tidspannet – AFTERNOON.

Ja , det blir spännande detta. Fortsättning följer!

Alla är friska och krya. Vi längtar inte hem. Faktum är att det börjar kännas som om det börjar närma sig slutet på semestern nu. Johanna,  Jennica och jag vill inte hem. Jossan saknas sin bästa kompis Moa, och kan nog tänka sig att åka hem snart. Fast hon tycker det är härligt ändå med sol och värme.

Jossan är superduktig i skolan. I morgon är det hennes sista dag i skolan, det tycker hon är skönt.

På fredag åker vi till Koh Hai (Koh Ngai) där vi stannar tills på måndag. Skall bli mysigt. Det är en fantastiskt skön ö. Se bilden ovan som är från vår snorklingstur då vi åt lunch på Koh Hai. Det är mina och Jossans fötter ni ser på bilden i fall ni undrar.

För övrigt så har Jossan blivit en fullödig snorklare. Hon har blivit som en fisk i vattnet. Dyker och simmar efter fiskar i full fart. Letar efter snäckor på botten. En kvinna som var med på båten, när vi var och snorklade, kom förbi och sa “You have a wonderful daugther.” Tror ni att denne föräldern var mäkta stolt då?!? Hon hade tidigare sagt till Jossan att hon var duktig i vattnet.

Förövrigt så älskar Johanna vitlöksbröd, så hon stinker vitlök mest hela tiden. Men det är rätt gulligt på en tio-månaders tjej. Se bilden ovan, hon har ganska avslappnad stil när hon käkar vitlöksbröd.

I dag har vi ridit elefant!
Jag saga och josephine!
Det var jätte kul vi fick mat elefanten!
Med annanas!
Vi gick i djungelen. Och när vi kom ner till lite vatten så sköljde den av sig.
Vi fick vatten på oss! Men det var bara skönt det var så varmt.
det var en mysig tur på elefanten Zoney!

PS:saknar er!

… i vattnet. Hon har verkligen hittat ro i sin kropp här nere och ä duktig med allt. Sömnen är bra, hon äter bra – bananer, ananas, vitlöksbröd,ris, melon. .. ja egentligen allt vi stoppar i henne. Hon klarar värmen jättebra och charmar alla. Ler och är ho.

Koh Ha betyder 5 öar. Ovan ser ni en bild på hur dykplatsen såg ut från ytan.

Sitter och tar en öl på hotellet efter dyket. Väntar på min clubsandwich och läser Richards Branson – den globala entreprenören i kvällssolen. Det var 34 grader i skuggan idag. 29 grader varmt på 24 meters djup tillochmed. Såg muräna, sköldpadda, stimm med bläckfisk (det har jag aldrig sett förr), tyckte mig se haj på avstånd, barracuda och lite annat spännande. Ett ok dyk men inte mer.

Som ni ser på bilden så är Johanna allas favorit.

Så var man 37. Känns som ett ganska oviktigt födelsedagsår… kommer ihåg att jag tyckte att 30 var ett födelseår som man kunde förlika sig med. Ända upp till 34 har det känts som om året stämt överens med hur ens livssituation är. Men 37… nej, jag är fortfarande någonstans mellan 30 – 34. Vid 37 skulle man ju ha hunnit åstadkomma så mycket mer än vad man gjort. Vid 30 kände man att man låg enligt skiss… nåja, dags att sprinta på de närmsta 3 åren så att man hinner i kapp sin plan

I övrigt så har vi ett stor genombrott att annonsera. Johanna har för första gången sovit en hel natt utan att vakna! Vi tackar Johanna för detta och önskar henne lycka till i fortsättningen.

Som tack för detta så fick Josefine igår diagnosen ytterörsinflammation. Släkten Lundberg vet vad detta innebär. Detta är nog det grymmaste inflammation som man kan utsättas för. Så tyvärr har varken Jennica eller Jossan fått sova i natt. Jossan har haft väldigt ont och somnade inte förrän klockan 05:00 i morse. Så precis när hon kunde börja gå på sin stukade fot så fick vi åka till doktorn och få penicillin och örondroppar. Dessa ger förmodligen effekt idag hoppas vi, så förhoppningsvis så kan hon sova ikväll och i natt. Ingen skola idag alltså, istället blir det att dricka penicillin och lila alvedon-liknande thailändsk smörja.

Pågrund av ovanstående öron-cirkus så fick vi ställa in den tänkta födelsedagsmiddagen på The Frog. The Frog är en finare restaurang i Saladan som ägs av den svenske grundaren av Lanta Divers. Nåja, det får bli en annan dag. Det är ju ett gäng dagar kvar.

Johanna gillar att bada i sin nya rymddräkt. Hon njuter för fulla muggar av att sitta på kanten och dingla med fötterna i  vattnet, eller att sitta på första trappsteget ner i poolen och plaska med händerna så att hon får fullt med vatten i ögon och mun. Att åka runt som en båt efter pappan är inte så dumt det heller.

Jag och Jennica tycker hon ser ut som en blandning av Susanne Lanefeld, (från en gymping-instruktörs-film från 80 – talet) och en äventyrare a la Dr Livingstone.

Vad tycker ni?

Nu är vi frame. Det är jätte varmt vi solar och badar jätte mycket! första skol dagen var rolig och spännande. Det går bra i skolan. Vi får göra vårt skol arbete.Jag har träffat en kompis hon heter Amanda hon är jätte snäll! jag har börjat och nästan gjort hälften.i går (21/1) hade jag kompis här vi bada och hade kul men jag stuka min fot efter det där roliga. så nu sitter jag här med min binda runt min fot. Jag stuka min fot genom att ha sprungit på pool kanten och stuka den utåt.jag har lärt mig två ord, sawadi ka = hej och kop khun ka = tack. på thai säger killarna nästan alla ord med p på slutet men inte flickorna!